29 vilket jag alltså var under 2009. Nu blir de inte fullt så enkelt längre. 2010, 20+10= 20+… nästan iaf 🙂

Vet inte riktigt om jag vill acceptera detta att jag blir äldre, borde gå att vägra helt enkelt. Men antar att man får bita i det sura äpplet och godta att man inte kan ge sig på tiden. Men visst kan jag erkänna att jag är allt annat än glad över att lämna 2X åldern för…. tja ni vet.

Håller för tillfället på att tillfriskna från min förkylning, tyvärr så har den satt sig på stämbanden så fullt normal röst kommer jag inte att ha ens imorgon. Men inte heller där är det särskilt mycket jag kan göra åt saken tyvärr. Kan iof ta lite mer medicin men någon mirakelkur finns det dock inte.

Så kalas kombinerat med inflyttningsfest är alltså planerat för morgondagen. Alltid kul att få hit lite vänner, kommer nog att bli trevligt, trots den lite mer sorgliga anledningen. Borde man verkligen fira en sådan födelsedag överhuvudtaget? Uppmärksamma den, visst. Men att fira är ju trots allt att ta i. Presenter mm, som ofta var en faktor att se fram emot i samband med födelsedagen är något som försvunnit för längesedan. Vad kan jag behöva i mitt liv som jag inte redan har eller kan köpa själv? Med tanke på att grejer som jag stuvar runt i samband med flyttar etc. så har tanken slagit mig (mer än en gång) att jag har mer saker än jag kommer att behöva under min livstid. Det finns en gräns när saker inte längre är till glädje utan snarare till en belastning. Hur ska man göra med alla saker man har som man egentligen inte behöver? Slänga? Ur miljösynpunkt vansinnigt! Ge bort? Till vem i så fall… Jaja, ytterligare ett i-landsproblem att lösa. Finns många sådana har jag kommit fram till under mina år på jorden. Alla mer eller mindre irriterande.

Har inte släppt idén på att världen skulle bli mycket bättre med mig som världsdiktator, en stark och beslutsam kraft som bestämmer allt. Inget daltande, diskuterande fram och tillbaka. Bara ett beslut rakt av! Skulle inte bli långa handläggningstider, inga tveksamheter. Visst, jag vet att det kanske inte alltid blir det mest fördelaktiga besluten men fel blir det idag också. Bara att det idag tar längre tid att fatta dom felaktiga besluten 🙂

Summa summarum, det är inte kul att bli 30, nu har jag sagt det men oundvikligt….

Nu är det snart dags att för sista gången gå till sängs som en 20-åring (29). Kommer nog att vakna upp och se världen med helt andra ögon imorgon och förhoppningsvis med en annan hals (som inte är hes 😉

Zackan, over and out.